BAJ BAJ

Nu åker vi iväg och är inte hemma förrän nästa onsdag, det skall bli så skönt att få åka på semester. Samtidigt är det ju så klart lite ledsamt att åka ifrån alla ungarna men de är i goda händer. Undrar om jag kommer att grina efter Pyt, min lille snutteplutt jag har aldrig åkt ifrån honom förut ju.



Jessica håller ställningen här hemma med allt vad det innebär, hon kommer även att hålla bloggen uppdaterad. (om hon hinner) det är inte helt lätt att ta hand om gänget nämligen.



På återseende!

UTMANING, KENESTRA OCH jag

Mitt snyggo Kenestra, vädret är alldels hur underbart som helst..



Jaha då ska vi se, favoritbloggar
-Anna och Leo har utmanat mig och där är en favoritblogg, en som jag läser nästan varje dag.
Sedan såg jag att Sofi med Branco också utmanat mig. (Sofi, länk till Branco är på G)
Det finns så många bra Corso-bloggare så då räcker inte fyra.
Dessa fyra är favoriter på lite olika vis men väldigt trevliga.
Jag lusläser inte dessa varje dag men då och då blir jag sittande.

http://www.goddamnit.se/ -- Han är så lagom frän Petter och jag tycker han bloggar så bra. Ja en rak trevlig kille helt enkelt.
http://studiobelinda.blogspot.com/ --Vi har inte alltid samma åsikter om allt men jag gillar henne ändå. Jo det går faktiskt.
http://fridaperjus.blogspot.com/ -- Frida är modig!
http://apn.blogg.se/ -- Animal protections utsända bloggar om deras arbete---deras ledord är bra---Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!


Nu var det ju meningen att jag skulle utmana dessa men det är nog ingen större ide, sabbar jag något då?

Jag tänkte skriva lite om min blogg också, det är ingen personlig dagbok direkt utan meningen är att jag skall kunna skriva lite om hundarnas liv, nyheter och händelser och i och med att vi lever i någon slags symbios så blir det automatiskt att jag förankrar mina tankar och åsikter ibland också.
Det passar mig perfekt för mitt liv är alldeles för snabbt för att kunna sätta mig in i webdesign, så det överlåter jag till de som kan. I bloggen kan jag förmedla en del och ni kan hålla koll på mig. Bra va? Sedan har några haft önskemål om att jag skall ha en kommentar sida, det skippar jag och förklaringen till det känns överflödig. Min mail funkar och är det något får alla tag på mig där.

Det händer att andra hundmänniskor mailar och frågar vem jag är och det är kul.
Det framgår ju inte här på bloggen egentligen och det kanske är synd så jag kör på nu då en liten presentation helt enkelt.

Jag heter Monica Andersson och har råkat få in en 38 årig hjärna i en 25 årings kropp eller tvärtom det beror på, fast alltid antingen eller. Jag är född och uppvuxen i Trollhättan mina höfter och armbågar är oröntgade och jag är aldrig utställd, har en avkomma född -95.
Tatuerad och ID-märkt med en elefant.
Skulle klara en korning utan större rädslor så länge det var på marknivå +3 på kamplust och bla bla.
Har aldrig varit speciellt lydig och har heller inga tankar eller ens förhoppningar om att bli det.
Är en köttätare och lärde mig dricka rödvin för ca fem år sedan. Tycker det är viktigt att man gör någonting av sitt ENDA liv.

Tänk vad bra att man lixom kan lära känna människor lite ytligt genom att läsa deras bloggar.

Så då var det avklarat eller just det ja, hade jag haft svans hade den viftat glatt åt väldigt mycket.

HUR HAR VI DET EGENTLIGEN?

Jo tack det är bara bra...

Tänkte det var lite dags att visa ett vinterlandskap med tillhörande Cane Corso-hundar, samt hur det ser ut så ni som inte känner er hemma kan ana iallafall.

Det första man ser när man kommer fram är dessa skyltar och de stora grindarna, här bör man göra som skyltarna säger för man vet aldrig vilken av luringarna som är ute.

Är gammelmor ute så lär ni höra det, hon missar aldrig att berätta för mig om det kommer någon. Då ser det ut så här, just till Maira kan man NOG klampa in om man har en köttbulle i fickan fast jag lovar inget. Medan Åtto inte säger ett ljud och brådskar aldrig till grinden men han missar aldrig en hand som tar i grinden och dyker oftast upp från ingenstans när någon redan kommit in.

Skulle detta inträffa kan det vara bra att plocka fram en negerboll eller mjukglass ur fickan och hoppas att det passar.

På vår tomt har vi en inhägnad som är 9000 kvadratmeter stor alltså nästan en halv hektar.

Staketet är 180 cm högt på de främre delarna och 2 m mot skogen, så att inga älgar kan hoppa in. Allting är skyddat för grävar-Corsos och småtassar brukar i normala fall aldrig ta sig ur.

Det är blandat skog, små berg, små vattendammar (endast för elaka ciklider och hundarna), gräsmatta och grus. Alla hundarna utom Lucy o Mars som delar har varsitt rum med varsin lucka till en egen rastgård. De används dessvärre aldrig på hösten och vintern, de har hela hägnet att härja runt på. Det är sällan det INTE är några hundar utomhus.

Mot skogen har vi dörren till friheten och evigheten.

och tittar man till höger så kan man se riksväg 44 långt långt borta men åt det hållet går vi aldrig.

och tittar vi åt vänster så ser man bara evig skog, inga grannar, inga hundar bara frihet och våra hundars egna stigar och favoritställen. Ibland går jag bara hundra meter in och där finns en bergknalle som solen alltid skiner på. Det är där jag kan ta med mig min kaffekopp och sätta mig och ta en cigg. Jag vet jag borde sluta men som W. Churchill sa:

"Cigarren sysselsätter både händer och mun. Därigenom har jag många gånger undgått frestelsen att antingen strypa eller bita folk som har irriterat mig."

Sedan om man tittar rakt fram så är det öppna fält som oavsett årstid är vackert. Är det snö är det ju allra bäst för då får vildarna springa, likaså om det är stubbåker kan vi ta fyrhjulingen och då jädrar går det undan. Oftast på sommaren lyser den gul av raps.....fantastiskt

Sedan när man stänger dörren till friheten och går in igen kan man se Pelle ju!

Pelle är tillsammans med Kenestra uppvuxen utanför tullarna på Magnuslund. Skogen är deras rastgård och det finns inte en dag tror jag då de varit hemma som de inte varit där.

Ja så ser gymnastiksalen ut i korta drag och på våren, sommaren är det nog det allra bästa ställe en hund kan tänka sig.

Magnuslund är ett tyst och lugnt ställe och att det finns nio vildar här kan ingen ana..förrän grinden gnisslar till lite grann.

PÅSKGODIS i MÄNGDER

Sådärja nu var påsken avklarad och endast dryga veckan kvar till Egypten resan.

Det har bara varit godis i alla de former. Den allra godaste pralinen av dem alla är nog Wotan.

Han var i Stockholm tillsammans med Alena, Rocko o Cleo och fick Hp och very promising..jag vet, jag vet. Ibland slarvar han med ena örat men det går ju iallafall att vika rätt, öronen finns där ju! Nu väntar vi på hans niomånaders dag, likt Garfield fast varje dag.

--Idag är jag farlig

Här skulle jag egentligen haft en bild på kennelns delägare men hon vägrar..

Det känns väldigt skönt att kunna släppa utställningarna och få vara hemma ibland och veta att allt funkar.

Jes har stenkoll på läget men behöver lära sig hålla koll även på konkarna men det kommer, det kommer. Det är så frustrerande att inte få veta när man ringer och kennelpojken är ingen pålitlig informationskälla heller.

Så the results please...

Alena nöp ett efterlängtat CERT och hon börjar så smått bli varm i kläderna.

OM jag varit på plats så hade jag tjoat utav bara h-e när Magnuslunds Sweety "Saya" after eight blev bästa tik, BIM o CACIB som vanligt alldeles fantastiskt när de egenuppfödda drar på.....

Gött mos, Mia o Thomas

Mr Dawson har flyttat till sin nya husse och matte och vi önskar dem lycka till!

En lillebror kom hem i fredags och Kenestra är överlycklig, Pyt är väl så där nöjd men det kommer gå fint.

Hela familjen A träffades en stund på påskafton och Rocko o Cleo hade köpt en bauta säck med godis till oss. De är så duktiga de där två hundarna. TACK !

Foton i dagens blogg är enbart på Wotan och Amy, karameller.

STACKARS HÄXOR

Det fanns en tid då häxor var en verklighet för människor.
En tid då fantasi och masshysteri lockade människor in i det ockulta. Häxan ansågs vara den mest fasansfulla av dessa väsen.



HÄXAN enligt folktron var oftast en kvinna med långt utstläppt hår som ansågs ha fått trolldomskraft genom förbund med djävulen. Hon ansågs bl.a. äga förmåga att färdas genom luften på en kvast till sexuellt otyglade fester, häxsabbater, förlagda till Blåkulla, där djävulen dyrkades. Blåkulla är alltså den plats dit häxor flög på kvastar på skärtorsdagen för att partaja med Djävulen. Orgierna sägs ha pågått till påskaftonen eller påskdagsmorgonen då häxorna tog sina kvastar och flög hem igen. Förmodligen lagom berusade, bakfulla och ännu mer förhäxade.
Häxan i folktron var elak och ville alla ont, trots att hon ofta var byns kloka gumma och botade de sjuka. Hur detta hänger ihop kan jag inte riktigt förstå.



1779 avskaffades dödsstraffet för trolldom i Sverige, det är alltså inte mer än för drygt 300 år sedan. Värst var förföljelserna mellan 1668 och 1677, då mer än 300 svenska människor torterades och avrättades, de flesta av dem kvinnor. Halshöggs, brändes på bål inför sockenbornas ögon.
Att det flesta var kvinnor ser jag som självklart, män sysslar inte med sånt, inte riktiga män bara möss. Jag kan inte läsa mig till det men kan tänka mig att det var några män som blivit betuttade i dessa möjligen vildare kanske vackrare kvinnor och som därför satte stopp för eländet.

Inte många i vår tid kan ana vilken förskräcklig historia som ligger bakom, när de låter sig själva och sina barn klä ut sig till påskkäringar och med kvast och kaffepanna springa runt i husen och önska glad påsk och förhoppningsvis få lite godis. Till skillnad från andra gamla seder som man snarare vill lyfta fram på nytt, är det väl en evig tur att de gamla häxprocesserna trots allt sedan länge fallit i glömska och att vi numera kan skämta om det. (och därmed låta de små rara gummorna få vara påskhäxor)

Oförsonlighet människor emellan bidrog också till att hysterin kunde ta fart. Stygga människor utnyttjade situationen och riktade falska anklagelser, påhittade hemska saker mot människor de hade något emot, eller helt enkelt var avundsjuka på, detta räckte för att utse någon till Häxa.
Husfolkets kvinnor sprang runt i husen och for med osanningar och ryktesspridningen var ett faktum, idag finns det ju både datorer och telefoner men själva attityden är densamma. Skillnaden idag är att vi har ett skapligt fungerande rättsamhälle, avskaffat dödsstraff och möjligen insett vilka som egentligen är häxor, om dessa väsen finns vill jag ha oskrivet.

Om fler människor haft mer mod att lita till sin egen omdömesförmåga i stället för att låta sig tystas och dras med i skvallerkärringarnas åsikter hade naturligtvis många oskyldiga kloka tjejer sluppit brännas på bål. Men många vågade inte säga sin mening, de drogs med utan att inse konsekvenserna.

På Magnuslund kommer påsken att firas hemma med god mat, massor av godis, Anthonbergs Marsipanägg övervinner allt. Stora ben till hundarna. På påskafton kommer glada vänner redan strax efter lunch. Påsk är den helgen jag gillar allra mest för då är vi på rätt väg, det blir ljusare.

GLAD PÅSK

VACKRA VÄNNER

Här är jag viskar 8-A+O och mår så gott i solen, han är liksom jag beroende av sol, så dessa dagarna är härliga.



Här är vackra Alena som är väldigt lätt att fotografera och kommer att få vara modell många gånger för mig.

Sedan kommer vackrast av dem alla Kenestra

Mormor Mars rockar runt i snön

Lilla söta Nova pussas med sin personliga väktare Pyt

Nu är allt 8-A+O ute i djup snö

Aroma och Zhulu brassar loss på Magnuslund




Mmmm, vackrast av dem alla igen, min diamant!



Inte att förglömma viktigast av dem alla gammelmormor Lucy.........

....och Maira delar på titeln "viktigast"

World Champion

Jean är långledig, Christine har påsklov, solen skiner och hundarna är rena och fina kan det bli bättre? Hela familjen och hundarna i flera dagar..Vi är på väg in till trollhättan med några för att kolla lite runt spikön, det brukar vara populärt så i morgon eller redan ikväll kommer det mera lite påskigt förmodligen...

KARINS FINA POJKAR

ÄNTLIGEN fick jag en stund ledigt och kunde sticka iväg till Uddevalla för att få se på lille Ludvig och naturligtvis mulas med Dunder också.
Dunder var lite bekymrad över att jag inte skulle se honom utan bara fokusera på lille Ludde och för att jag verkligen skulle fatta kom han kössandes och jag fick smaka på några goda Dunderkössar.


Matte o Dunder

Kolla in lillebrorsan, alldeles knubbig och så där gulligullig man bara är i den åldern. Han kunde göra bubblor och boxas och springa fort fort med de små benen. Han är lik sin pappa fast inte så mycket som jag trodde.

Den här Dunder däremot är väldigt lik sin pappa.......

Han var mer tränad på att sitta still än Ludde, eller har det med åldern att göra?

Gissa vems den här alldeles underbara lille foten är....

Egentligen skulle jag bjuda på snöbilder ifrån grästorp men kunde inte låta bli att lägga dessa först. Två alldeles ljuvliga pojkar som är så snälla så det är inte klokt.

Jag berättade för Dunder att han skall få träffa en tjej i hans smak till sommaren och det tackade han genast ja till, lite så där snuskigt svarade han Yeah ta hit henne bara ..hö hö hö....hmm .

Bruttan får jag presentera vid ett senare tillfälle och massor med fler fina bilder på Dunder.

Thanx Karin för kaffe och nybakad väldigt god mango och valnöts rulle, som lade sig likt bomull runt midjan och precis vad vi behöver.