customers

tisdag 29 april 2008

DENYA KANONKULA

Helenas lillasyster Josefine och Denya har varit på Agilityläger och jag är så imponerad!

det har varit en del här hemma så jag har inte hunnit liveprata med Helena men jag tror hon förstår att jag är happy för detta agilityäventyr.

Här är två duktiga tjejer, det krävs en del kontakt och samarbete.




Det krävs ju naturligtvis en massa kondition också..



Denya är ämnad för ändamålet och därför kallar jag henne KANONKULA för shit vilken fart det är på den tiken.





Tack Helena o Josefine för bilderna !

söndag 27 april 2008

SATISFACTION

Om jag lägger ihop alla tillfällen med hundarna som har gett mig någon form av glädjerus, så står Eneide aka Cleo Queen of Uddevalla för en ganska stor procent.
Vet att jag skrivit hennes story och att jag visste att hon gått stärkt genom livet.
Kanske lite förhastat, galet, orättvist kan tyckas men som sagt nu är det gjort.
Nu har vi det på papper också, KÄND mental status utan några som helst kvarstående rädslor.



Här är hon på väg ...................







Hon klarade banan galant, var lite brydd om vad dumpen var för filur, men med lite stöd löste hon det och glömde även den. Sedan klarade hon sig själv och var så himla duktig.

Skotten kunde haglat över henne för hon brydde sig inte ett skit, hon glömmer vissa saker väldigt fort, trampar glatt och stolt vidare i livet vilket är helt enastående.

Hon var inte ensam Uddevallare faktiskt utan allas syster yster IZA fanns på plats och har man växt upp och ingår till viss del i flocken så är man inte sämre bara för att man väger åtta kilo och är den gulligulligaste lilla skit på jorden eller hur är det egentligen?




JAHA Iza Cairn TERROR stod för all förbannelse denna dag, hon var så ilsk och gormade på styggisarna i skogen, grrrrrr jag blev så glad trots förlorad hörsel, när hon stod framför mig hotfull och skällde för att sedan helt koppla ur turbon och ta härlig kontakt med figgarna själv och blev så himla glad över att det var människor--som hon verkligen tycker om.

Tänk er att en sådan här söt liten snutta kan bli så arg och vi är alla glada för att hon inte väger 50 kg eller kanske tvärtom vi skall vara glada för att inte våra CC har samma temperament som Iza. Iza är ju mamma o Roffes men det kommer alldeles strax upp en egen sida med resultat och lite planer om henne på vår hemsida. Man kan ju inte ha en sådan här fin hund utan att visa henne ju!




Jamen vem är det här då? Den nordiska vinnaren, självklart självklart Anders så var ju den finaste, bästa hunden också med på plats. Han är redan MH:ad

Det spelar ingen roll vart vi kommer så samlas alla människor runt den här godingen, som älskar att vara i centrum och lattjar runt.


Visste ni om att avundsjuka mindre kunnigt folk tycker att fel hund vann och hojtar om det?
(inte vuxet normalbegåvat men ändå)
Låt honom vara, han är inte min, jag hoppas att jag skall behöva skippa försvara/jämföra hans utställningframgång, stam, mentalitet och HD/AD för det kan nämligen inte bli så mycket bättre.
I hope some day you'll join us.





Nu skall jag snart åka iväg och kolla på en annan riktigt trevlig kille som skall göra sitt MH.

Bye bye

torsdag 24 april 2008

ÄNNU EN TIO-ÅRING SOM VI ÄLSKAR

GRATTIS PÅ TIO-ÅRSDAGEN KNASLUVE- MAIRA


I dag för tio år sedan föddes hon som skulle komma att betyda så mycket för oss som hundägare och även senare som hunduppfödare.
Hon är den hunden som gjorde att vi föll med hela vårt hjärta för rasen Cane Corso.
I snart tio år har hon brötat runt här hemma och hjälpt till med allt och även ställt till med en hel del knasigheter.
Hon har tagit emot gäster med sitt goda hjärta och välkomnat dem och visat rasen hur den är som allra bäst.
Hon har uppfostrat valpar, både egna och andras, hon har passat barn och vaktat gården med bred front och hög stämma.
Styrt och ställt med oss och sin flock på sitt eget lilla Maira vis.


Vi märker av att våra hjältar/hjältinnor börjar bli gamla men de är friska och det är så härligt att leva med kloka åldersstigna hundar. Det är så skönt för just hundar blir aldrig tillräckligt gamla för att någonsin flytta hemifrån.
Hennes högtidsdag i dag firar vi i solsken och det går i busets tecken så klart.

En extra hjärtebarnsbakelse BARA till henne för att hon är den hon är, vår älskade älskade MAIRA som vi har så mycket att tacka för.










Hon är helt sig lik i sätt och den sanna humoristen ligger alltid och lurar bakom örat.
Hon är kärnfrisk och stark och kanske vi tar med henne på någon utomhusutställning i sommar också, inte för att hon
är speciellt snygg längre utan för att hon älskar det.








Hon har på ett tydligt sätt visat många av oss att Cane Corson är hundarnas Rolls Royce








SNUTT- UNGE




tisdag 22 april 2008

ÅRETS AVELSHUND

NORDV-03 SV-04 SV-05 SV-07 SV-8 SUCH RIPROD.CH KOBE

Är en av männen i mitt liv, som jag är mäkta stolt över.



Han älskar solen, precis som jag. Sol o sommar betyder ju också glass i stora lass så det så.




Snutte Drutte börjar ju få några år på nacken han också och tar livet med ro och är väldigt tillfreds med sin tillvaro. Det var ett tag jag trodde i min enfald att han valde mig före husse. Mest pga av att husse jobbade så mycket och lämnade Åtto hemma och då var det bara jag o han men ack vad jag bedrog mig. Husse framför det mesta, (inte kakor, negerbollar o glass då förståss) och jag kan inte riktigt förstå det men får väl ta det för husfridens skull.

Jag lär honom lite annat roligt råfräckt bus så här på gamla dagar, han är så in i bänkens clever och har ju alltid varit så han är så lätt att lära en massa skit. Dessutom tycker han att det är jätteroligt. Ibland tror jag han fattar vem eller vad han skall härma, likna eller skrämma.
Hade han haft öron skulle jag lärt honom vifta med dem, eller om han kunde skratta så det lät kunde vi ha skrattat åt eländet ihop han o jag. Jean tycker förståss vi e skitlarviga men jag tycker det är kul och Åtto med så det så. Sitta fint och skälla samtidigt kan han, även om tålamodet tryter ibland om jag är för långsam.

Guld gossen Han är ständigt skitig om nosen men det är inte alls noga längre han får vara hur mycket skitgris han vill, Åtto alltså inte husse honom får jag allt be snällt att gå å tvätta sig efter det här hånglet för vad som gömmer sig i Åttos mungipor är inte hallonbåtar direkt.

Vi hoppas så klart att alla fina ungarna ser till så han får behålla titeln ett år till men det fixar ni väl? Även om han har snigelslem i mungiporna.

måndag 21 april 2008

TWO DOWN, ONE TO GO


Vi var i västerås i går och Alena tog sitt andra cert och blev BIM så nu börjar det närma sig.
Träningen börjar att ta på rätt ställen och det har varit lite segt men hon är så snygg.
Ett annat snyggo, som av någon anledning alltid får mig att hålla andan i bästa tikklass är Saya.
Hon blev andra bästa tik men jag vill alltid att hon skall vinna
Pyt blev tredje bästa hane och var på ett strålande humör, domaren var riktigt bra tycker jag.


Att Pyt o Alena är kullsyskon råder det väl inga tvivel om

JAG ÄLSKAR BREDA ARSLEN OCH VÄLTRÄNADE PÖJKHUNDAR och OXFILE


Så jag måste visa Pelle lite bakifrån när han lirar med boomern, han glömmer tom löptikarna så fort han får boomern. Vissa hundar har ju lättare att få de där fotbollsrövarna med tillhörande basebolllår och Pelle är en av dem dessutom äter han precis som han skall så man kan träna på honom utan att vara bekymrad för att han inte skall få tillräckligt förhållandevis till hur han tränas.

Mattes lille oxfile med passande pingisbollar


Ja man kan likna Gyller med en sportfåne faktiskt, jag skall beställa en WP sele åt honom nu för jag tror han kommer älska det. Han har redan börjat dra hem vintern-08/09:s ved och vi har kränkt traktorn för den behövs ju inte då.

Idag har jag hittat stora klasar med grodyngel dessvärre för första gången har de lagt dem i hundarnas favorit vattenhål, kan man flytta dem tro? det borde väl gå va? Är det någon som vet att det inte går säg det nu eller tig för alltid. Jag skall göra ett försök i morgon så får vi se. För de kommer bara bli grodmos av alltihop annars. Om ett litet tag får jag springa runt och rädda grodbebisar, fågelungar och ekorrebarn i hägnet för de har olika tycke o smak filurerna som lever runt här och det är lätt att falla offer i mungiporna på dem.

Räddade en helbäng fasan ur Kenestras trut häromdagen och hon sväljer gärna helt annars.
Hon är snabb målmedveten och ständigt hungrig och samtliga fågelrätter ligger högt upp på bästa maten listan.
Fasaner är verkligen helt av banan då könsdriften sätter in............
I morgon blir det en Kobettodag tror jag.

lördag 19 april 2008

REHABILITERING

Av gräsmattan, kan det bli så mycket bättre förhållanden? Sol och torka samt ett glatt gäng med mossrivare. Grabbarna i synnerhet de brötar skiten av leran och tar i för kung o fosterland. Boomern har kommit ut, så de är lyckliga och helt besinningslösa, att det kan vara så roligt.

Fotade inte Pyt med Boomern idag utan det fick bli med en vanlig läderkula som sett sina bästa dagar tillsammans med ett gäng andra. Mina hundar är fullständigt bolltokiga allihop.






Christine spelar match idag, egentligen skulle vi vara där och hejja på men det är en vanlig träningsmatch så jag hoppar och leker med hundarna istället. Det blir ändå hela sommaren som man står på läktaren och vrålar.

Python offrar sig alltid, det finns inga för låga, höga, snabba eller långa bollar för honom utan han kastar sig bara, precis som Rullgardina som aldrig fäller ut landningsställen vilket hon får sota lite för nu ett tag.
För övrigt mår alla hundarna riktigt bra och det märks att det är vår i luften. I går kollade jag efter grodyngel men de är inte riktigt klara ännu. Ett vårtecken annars är ju Pyts dammbad och det kom i samband med boomern, toal utmattning och vårbad gjorde att en nöjd liten prins somnade av tidigt igår kväll fast som vanligt inte i sin egen säng.
Maira förbereder sig för den stora dagen och hennes gamla ben är fulla med spring, hon får dock inte härja med Boomern långa stunder alls till hennes stora förtret. Hon skall få mjukisbollar på den stora dagen istället sådana med stoppning som hon kan förstöra och ruska ur i hela trädgården.



Efter flera månader fick jag telefonsamtal från Norska kennelklubben angående en utställning vi var på i Hamar. De ville ställa lite frågor angående förfaringsättet i Cane Corso ringen. Hade totalt glömt av det men inte NKK och utställarna, så nu skall vi se vad som händer med det. Ibland blir man förvånad hur människor underskattar regler och förordningar som kanske inte betyder något för vissa men kan vara nog så viktigt för andra.
Jag skall ialla fall skriva ihop några barska rader både till NKK o SKK har jag lovat, om det nu kan vara till någon hjälp, vad vet jag



nu skall jag förbereda kvällens middag, en gräddig potatisgratäng och riktigt rött kött till samtliga magar. Skrev jag att solen skiner?