För tio år sedan stod Christine i fönstret och de små benen hoppade av glädje för att de kom.
Sedan bar de iväg och hon har nog studsat åtskilliga gånger i deras sängar i husbilen. Bernt var en favorit och hon flög upp i knät till honom, nu är hon för stor för att rita gubbar men fortfarande lika glad när de kommer.
Det innebär naturligtvis att vi delat mest glädje och ibland sorg under de här åren men det var extra tungt när fröken P. Persson inte satt där fram denna resan.
Jag skall skriva om henne en annan gång längre fram det blir bättre så.
Men men en jätteglad Super Zeb var med iallafall och äntligen fick jag tagit fina bilder på honom.
Tycker att han är i riktigt god form och 2009 satsar vi på stenhårt på Championatet.
Ragnhild hade nog helst velat ha täcke och kudde i valplådan tror jag och vi får se vilken av snäckorna som får hänga med till Hörks Hage..det kanske blir två!
Vi syns nog om ett par veckor igen skulle jag tro!
Ja så har det äntligen kommit lite solsken igen och det tackar vi för. Då en av mina favoritsysselsättningar är att tvätta så är det så gött att hänga ut tvätten på tork.
Jag har arbetat stenhårt med Champion Alena som aldrig sett vare sig boll eller kamptrasa i sitt tidigare liv. Nu sitter kampen där och hon älskar det till saken hör att hon har inte lärt sig skillnaden på mitt och ditt och så där så hon plockar det som passar helt enkelt.
Om jag då tvättat kennelpojkens Pike (XXL) med märket Champion på bröstet och några trosor och hängt ut förstår hon inte alls varför det skulle vara något konstigt med att hoppa upp och dra ner tvätten och därefter slita Piken i stycken och göra trosorna till trådar. Va?
Då jag absolut inte vill träta på henne för detta, ja vi kan kalla det litet missförstånd. Det kanske skulle förstöra en del av vår kampinlärning, så får jag helt enkelt dra en slutsats istället.
-Antingen så är det helt betydelselöst för henne att vara Champion eller så tycker hon att jag skall gå runt utan trosor.
