I JURASSIC PARK

Lever och härjar den mindre kända arten Cane Corso-Rex, just den här heter

MR DAWSON

Mr Dawson påminner mig dagligen om att jag bara är en liten ynklig människohona och om han bara ville så skulle han kunna visa mig hela grästorp, hängandes i kopplet som en vante. MEN det gör han inte, det är nämligen det är så härligt. Han är alldeles genomsnäll och har själv ingen aning om hur stor han är.

Han älskar att springa i skog och mark och får han upp ett viltspår så dundrar han ut i markerna men stannar så fort jag hojtar (till skillnad från vissa andra och då menar jag inte Jean) Så följsam och omtänksam är han också.
Det där med omtänksam får man ta med en nypa salt förresten för när jag gömmer mig för honom så blir han så glad när han hittar mig igen och då finns ingen återvändo, Cane Corso Rex hänger sig på axlarna och ryar i och frustar. Det är sann kärlek och den är svår att dämpa hos denna art...Pust.

Likaså om han hittar en pinne i lagom storlek (läs mindre träd) så kommer han farandes och slänger den hej vilt och i antal kilometer i timmen, två meter lång sopar pinnen med sig det mesta i hans väg---inklusive mig. När man väl kommit upp på benen igen uttrycker Mr Dawson förvånat, vad hände matte? Så kör han sitt glädjerace igen, ja med pussar och så.

Han är en uthållig filur som gillar att arbeta med sin kropp, så därför drar vi cykeln en del och det funkar väldigt bra han är liksom Kenestra väldigt bra på att dra cykeln och jag kan bara försöka hålla mig kvar och torka bort en och annan fart-tår.

Det går undan och det är så himla roligt med rejäla vovvar och den kategorin tillhör Mr Dawson absolut. Det kommer lite mer bilder och information om honom snart.