customers

torsdag 31 januari 2008

THE WORLD IS NOT ENOUGH

Har debuterat i utställningsringen, med lysande kritik enligt nedan.





HÄRLIGT FIN TIK MED VÄLMEJSLAT HUVUD, MYCKET BRA HALS, BRA VINKLAR, BRA BRÖSTKORG, STARKT LÄNDPARTI OCH VÄLMUSKLAD RÖR SIG MED VÄGVINNANDE STEG, VACKER FÄRG, Sedan stod att matte behöver gå en fotokurs också har jag för mig....

.....BIR hp också blev det.










Den här lilla skruttan samäger vi ihop med Lena och Claes så henne kommer ni att få se mer av i sommar. Jag efterlyser lite foton av hela 070707 kullen, alltså om det finns en möjlighet för en stilla sekund, så vore det väldigt roligt.



Det skall bli storm i natt, de har namn på stormarna och det är kul tycker jag nattens vind heter Tuva, är det någon som inte minns Gudrun? Varför aldrig killnamn? Jag kommer mest ihåg Gudrun för att hon gick i utställningarnas tecken. Alltså det var så här:


Creedo och Jagga skulle på sin första utställning och då skulle Love matten Lena och jag dit, till vilket pris som helst. Visst hade jag hört att det skulle storma på natten men inte så in i helsicke kanske. Så jag klev upp vid fem på morgonen och grejade lite och drog iväg för att hämta Lena ute i sparlösa. Jean var kvar hemma och stack huvudet över täcket och menade på fullt allvar att vi inte var vettiga. Det var ovanligt lite trafik ute (läs inte en bil så långt ögat kunde se).


När jag kom in i skogen till Lena så fick jag köra slalom mellan nedblåsta träd och svor fult åt räddningstjänsten och bönderna fick sig en sväng också. Efter någon km låg telestolpar med fräsande kablar i marken och då svor jag åt Vara energi också, tänkte jag ringer och väcker dessa sömntutor så fort jag kommer hem till Lena. Så rätt som det är ligger värsting granen över hela vägen och det är stopp. Känner mig lika arg som Linus på linjen (jag kan vara lika flabbig som han också, han är min stora idol) men nu var det kört, jag ringde till Lena som väntade och undrade just var jag tagit vägen. Klockan var kvart över sju på morgonen och det var kolsvart ute.


Vi fick helt enkelt BLÅSA AV våra planer och jag fick backa slalom hemåt igen ilsk och skitbesviken. Varför hade ingen röjt för?

Väl hemma igen tog jag mig en kopp kaffe, försökte sätta på tv,n ingen mottagning på parabolen..Sedan gick det väl fem minuter så blev det strömavbrott, typiskt men jag hade pratat med Lisbeth och de var på plats iallafall.


Så började de att ljusna så smått, elen kom tillbaka och försvann under korta stunder. Först i dagsljuset kunde jag se vad nattens stormiga Gudrun orsakat. Hur enveten får man vara eller.

Hur som helst blev de BIR och BIM de där två grå och så här 25 CERT och två Championat senare kan man skratta åt eländet. Samtidigt så förstår man nog att det är inte mycket som stoppar mig, då jag väl bestämt mig för något...det måste till en storm av Gudruns size.


Nu skall jag hämta hem husse och en efterlängtad Emma ifrån jobbet och det är nog bäst att hålla i ratten.


bye