GAMMAL MARSIPAN

Ja just det Marsan blir tio år nästa gång och det utan att jag tänker på det en enda dag, vi alla tar Marsipan för givet liksom och det är uselt av mig att inte sätta in fler foton på henne här.
Idag blir det en hög på Magnuslunds Busdrottning!
Hon får fortfarande härja lika mycket som när hon var yngre.
Hennes svans viftar fortfarande på högvarv.

Inte ett grått hårsstrå och då har hon gett di till fyra kullar och dessutom sett till att de flesta små tassar här hemma har fått snuttat.

Marsipan betyder så fantastiskt mycket för mitt välmående, hon är med på allt utan att någonsin krångla om något. Hon är ofta med alltid fri utan koppel o halsband o är som en rasslande skugga. Ganska snäll mot de andra tikarna om hon får bestämma, alltså.

Det händer att jag får bromsa henne lite när hon leker med ungdomarna, för själv har hon inga som helst begränsningar. Jag är väldigt rädd om henne såklart.

Hon får sina dagliga rövsläpp av att livet är underbart.

Just nu vräker snön ner utanför fönstret och hela marken är redan vit, så därför kan jag sätta mig framför datorn en liten stund. Inte sjutton skall väl snön komma redan nu? Mitt olivträd står ännu ute och min Magnolia blommar för andra gången med stora härliga blommar.

I går kom Christine hem o berättade att hon hade fått VG på sitt matteprov! Hon har liksom ärvt sin matematiska hjärna efter mig och eftersom jag är en sådan pedagogisk mamma, som jag är sa jag.

- Eller hur! Är du säker på att läraren inte har rättat någon annans prov?

Hennes pappa däremot hade blivit överförtjust och eftersom hon ringt honom först förmodar jag att pappa är bra ibland, även om jag upplever det annorlunda just nu.

Bra Stina! Hoppas det var rätt prov....

Ikväll skall jag ha hand om ringträningen så hoppas det slutar snöa så inte folk stannar hemma.

På tal om gamla hundar så har vi en annan gammel hunk, som sprungit runt här o letat löptikar.

Täppt till hörselgångarna i båda öronen o bara manglar allt i hans väg.

Det var flera år sedan han var så sugen. Har det blivit för lite nu sista tiden tro?

Som tur var träffade jag Unico Lotta i söndags och hon hade med sig lammkött, en stor blöt puss till Lotta ifrån Åtto!

För lite mer än ett halvår sedan förlorade vi en som kom att betyda mycket mer än vad hon själv hann uppleva och som är så otroligt saknad av sin matte. Nu har det gått ett litet tag så lite minnesfoton är på sin plats. Den här bruden hade en attityd utan dess like och ett stort starkt hjärta av guld, precis så minns vi henne.

I supposed your heard about Alice......

She walks through the door with her head held high

We never get used to not living next door to Alice..