customers

tisdag 19 maj 2009

EN EVIGHETSMASKIN HAR FÅTT VAD HON FÖRTJÄNAR

Först lite snabb info om helgens utställning i Hässleholm som måste varit den kallaste platsen i Sverige just denna dag, brrr.
Att springa i bästa hane med Kah var kul, han är stadig men har öron o svans. Tredje bästa hane. Wotan fick en slät etta...Adel nöp CERT nr två i ordningen och slutade som nr 3 totalt.
Med tanke på hennes fantastiska välvilja och engagemang och att hon travar runt där som en arab utan att fundera en sekund på att krångla bara kom trea?
(det är naturligtvis tvärtom--hon kommer alltid att vara en riktig skitunge den där och man måste ju vara självkritisk och veta vad som är rätt o fel annars blir det galet)

Annars en trevlig dag mamma o Roffe kom o hejjade på och ställde cairn-terrorn på söndagen.
Sedan är det alltid kul att träffa trevliga människor som man känner lite via datorn.


Så till lite annat smått o gott, Kenestra min evighetsmaskin höglöper och har satt brorsan totalt ur balans. Stackars Pelle han mår inte helt gott av detta och är alldeles av banan, dessutom tycker Kenestra att han skall ha mer däng än vanligt och han fattar inte varför, jag bäddade ner honom i sängen i går och när han väl somnade sov han som en stock i 3½ timme, stackars liten.


Pappa Åtto har annat för sig och bryr sig väl inte speciellt mycket, kanske att Arthur funderar lite men han är ju fortfarande bara en liten bebis så det är skönt.

Ja det är alltså Kenestra som är på fotona med en alldeles perfekt Cane Corso lekis!
De måste vara gjorda för gladiatorer.
Nu får man akta benen för den är svintung och när de skakar loss med den där då ryker till och med gräsmattan. Riktigt häftig och riktigt rolig.
Tack Gabbi o Mårten, perfekt!








































Valparna har haft sina första besökare här i helgen och de är så gulliga nu men jag tar det i puppenings ikväll.


I går var det den årliga vårkonserten i Grästorp och då sjöng hon igen min lilla Stina så duktig så.
Då är man lite mallig helt klart samtidigt så har jag tänkt ända sedan hon var liten var hon fått den genen ifrån, alltså den musikaliska? Egentligen hela entertaingrejen, hon har varit oblyg o modig inför publik hela sitt liv. Jag är mer nervös än henne innan hon skall uppträda.

Om man nu skall jämföra oss som mor o dotter så finns det många likheter, en är att Stina är otroligt ödmjuk precis som jag, speciellt i tävlingssammanhang.






Mitt fina halsband som jag fått av Malin, Tack igen.




Slutligen en bild på ett riktigt as, som förövrigt invaderar oss just nu på Magnuslund vad har de för uppgift i livet? Absolut ingen alls så de skall bara utrotas, dödas, brännas, knusas ja man kan göra livet kort för dem på många sätt, det spelar ingen roll hur, bara man gör det.



Så nu skall jag börja packa inför en lååång weekend med avkoppling, det skall bli riktigt skönt att komma iväg och göra något annat, även om jag kommer längta efter alla grynen så skall det bli sketakul, arrivederci!