Vår Christine gick ur femte klass idag och i Grästorp firar man i kyrkan.
Det är en härlig tradition och det skadar inte att besöka denna vackra byggnad en gång om året.
Det är förväntansfulla sommarbarn och tjejerna är så fina i sina klänningar.
I dag lät vädergudarna Svenska flaggan vaja mot klarblå,och molnfri bakgrund.
Christine var uppe tidigt och gjorde sig i ordning förväntansfull och klarvaken. En dag som denna är det bäst att alla hundarna är instängda för hon är hundarnas favorit och då skall det pussas, dregglas och klängas extra mycket och på en citrongul klänning är det inte fint.
Det är inte alltid uppskattat att vara högt älskad även av tio fyrbenta slafspussande bjässar.
Python suckar tungt när han blir utestängd från toaletten som annars är hans bästa plats på morgonen för dit kommer ju alla förr eller senare. I dag stod han och blängde i fönstret och fattade ingenting han brukar ju alltid vara med?
I 66 dagar skall hon vara ledig, 66 dagar! Tänk man tyckte inte det var längesedan man själv hade sommarlov. Tio år går fort eller var det tjugo.
Hon är väldigt hjälpsam och väldigt duktig med dessa stora hundar hon och Gyller skall gå på handlerkurs i sommar så förhoppningsvis är hon behjälplig även i ringarna till hösten.
Vi tränar henne lite grann här hemma också men det blir inte samma sak.
Hur som helst var det tårta, jordgubbar och glass till förmiddagskaffet och låten release me ekar överallt här hemma och den är faktiskt grymt bra.
Det är ljuvligt på landet en dag som denna!
Nu vet jag att Stina inte gillar att jag sätter ut foton på henne men det får hon bjussa på idag.
Man får nog passa på för om ett par år får man väl vara glad om hon följer med hem efteråt och Jean börjar bli smått nervös och är inte stormförtjust över alla sms, mms, mobilräkningar, mail and you name it, tur att han inte är så insatt i allt.
