Hon ger sig aldrig den här Kenestra hon är helt otroligt stark, hon pulsar och plöjer väg åt lillebrorsan som nästan alltid är hack i häl. Kommer han för nära så ryar hon värdigt-håll dig bakom lille vän!
De är lika som bär nu för tiden och till och med jag kan ha lite svårt att se skillnad ibland men de snackar annorlunda så jag hör på det istället.
Jo som vi alla märkt fick vi vinter med kyla o snö så vi klarar oss, tänk om det hade kommit i regn istället? Blä!
Mycket hundfoder går det åt, nästan dubbelt upp, elen skall vi inte prata om, kaminen går för fullt, taken skall skottas och vägar slungas, så visst en del merjobb blir det men det är rent och fint så jag gillar det.
Ni vet Volvojäveln som annars är så hatad har plötsligt fått ett annat värde. Inte en gång den varit trögstartad, den blir varm o go fort och den har blåst som en snowboard genom meterhöga snövallar och den har verkligen funkat bra.
Förra veckan åkte Liv med mig o hämtade Stina medan Wotan pysslade med annat och hon sa sådär bekymmerslöst som bara barn kan göra.
-Åh vad den här bilen är bra! jag skulle kunna sitta här tillbakalutad i bara ett linne och spela Nintendo.
Jo det är sant goa unge, det skulle hon.
Kolla in bruden, som hon simmar runt!
eller hur?
Jo här är en till som alltid har huvudet över ytan, här är han uppe på taket och har så klart jätteroligt! Han är bra på mycket den där kennelpojken faktiskt. Du som samlar på kennelpojksbilder så är det Ok att både låna! ha ha
Idag träffade en av den äldre generationen Grästorpare och blev upplyst om att 1965 var det likadant väder och de inte såg bar mark förrän i maj!!!
Nu skall jag ta en kopp kaffe och ta mig en välförtjänt cigge och lyssna på Melissa Horn.
