FÖRBANNADE SNÖ!

I grästorp är det kaos, fullkomligt kaos. I går kväll sa jag att nu kan det inte bli värre, nu måste det sluta men inte då. Det har vräkt ner snö hela natten o allt är igenbommat.
Efter varje vinter som varit blir jag mer o mer säker på att jag blev dumpad i fel land, helt fel breddgrad. Jag måste ta med mig alla de mina o flytta snart.

Vissa av Corsoungarna roar sig med sitt och bryr sig inte ett dugg om att snön är djupare än dem själva.

När jag redan är förbannad för snöhelvetet dimper det ner en bomräkning ifrån Norge på nästan fyra hundra spänn trots att vi Norska Vinnare fixade till det innan vi lämnade det där skitlandet. Stackars dem, stackars Bompengeselskapet.

Till råga på allt är det någon människodjävul som inte ser efter sin stackars katt som går runt här på gården och skriker efter kärlek och spinner så det sprakar. Hur kan folk med, vad skall jag göra nu? Det blåser nordan och är svinkallt ute och den stackaren sitter utanför dörren och gråter tills någon hund kommer och jagar bort den med en attityd jag inte gillar alls. Kenestra rastas under ordnade former och det funkar så där med snö upp till låren.
Jag skall göra ett tappert försök och se om Maira kan vara barmhärtig och låta den få bo med henne. Den har fått mat, vatten och en bäddad koja iallafall.

Vill någon ha den? Den är rödtigrerad och alldeles bedårande men här blir den tyvärr en hundmacka.

Den var hos oss för en tid sedan men försvann men har nu kommit tillbaka. Kan det vara en stackars sommarkatt? Ibland hatar jag folk.

Hade jag kunnat ha katt hade jag haft det, en riktig musfångare men det går helt enkelt inte för hundarna.

Usch o fy nu får jag göra lite nytta.